Gud söker de trogna

Av Admin — 17 juli 2025
I världen vi lever i idag mäts godhet ofta av gillanden, delningar och applåder.
Alla vill bli sedda som vänliga, moraliska och medkännande. Sociala medier svämmar över av noggrant skapade bilder av dygd och människor som förkunnar sin generositet, vänlighet och ädla avsikter.
Men i själens tysta rum, när applåderna tystnar och ingen ser på, ekar en allvarligare fråga:
📖 Ordspråksboken 20:6
“Många människor ropa om sin barmhärtighet; men vem kan finna en som är trofast?”
Denna vers bör få oss att se bortom självupphöjelsens och ytlighetens brus. Den frågar inte vem som påstår sig vara god, utan vem som verkligen är det.
I en generation som hungrar efter bekräftelse men saknar trofasthet, slår detta uråldriga ordspråk ner som en blixt i själen.
Det inbjuder oss att se förbi våra ord och pröva hjärtats äkthet.



Versanalys (ord för ord-studie)
“Många människor ropa om sin barmhärtighet”
- “Många människor” – Detta antyder en allmän tendens eller vanlig egenskap bland människor. Det talar inte om en minoritet, utan en utbredd mänsklig benägenhet.
- “Ropa” – Detta ord betyder att ropa ut, förkunna eller tillkännage. Det är en avsiktlig handling, inte en olyckshändelse. Det speglar ett behov av att bli sedd eller erkänd.
- “Sin barmhärtighet” – Det hebreiska ordet för barmhärtighet här är ḥe·seḏ (חֶסֶד), ofta översatt som godhet, lojalitet eller nåd, men i detta sammanhang syftar det på ens påstådda dygd eller moraliska karaktär.
👉 Med andra ord tenderar människor att tala om eller framhäva sina egna goda egenskaper. Det speglar självrättfärdighet, självupphöjelse eller benägenheten att framställa sig själv i bästa ljus.
“Men vem kan finna en som är trofast?”
- “Men” – Detta markerar en kontrast, och ställer de självutnämnda goda mot de verkligt trofasta.
- “En som är trofast” – Det hebreiska ordet här är ’ĕ·mûn (אֵמוּן), vilket bär tanken på att vara pålitlig, ståndaktig, trovärdig och lojal. Det är egenskapen hos någon som är pålitlig i handling, inte bara i ord.
- “Vem kan finna?” – Detta är en retorisk fråga. Det antyder inte att det inte finns någon, men att sådana människor är sällsynta. Detta påminner också om Ordspråksboken 31:10 (“Vem kan finna en dygdig hustru?”), och betonar sällsyntheten och värdet av en sådan person.
🔍 Kontextuell & Teologisk Reflektion
Detta ordspråk ger en allvarlig kontrast mellan yttre påståenden om godhet och inre trofasthet i karaktären.
1. Människans Benägenhet till Självupphöjelse
De flesta, säger versen, är snabba att framhäva sina egna dygder. Detta speglar människans stolthet. Det är lätt att tala om sin egen vänlighet, generositet eller lojalitet; men ord är inte det yttersta provet på karaktär.
Jeremia 17:9 påminner oss: “Bedrägligare än allt annat är hjärtat, det är obotligt sjukt; vem kan förstå det?”
- Jesus varnade också för detta i Matteus 6, om dem som gör gott "för att bli sedda av människor."
I våra moderna termer är detta skent av godhet kontra verklig karaktär.

2. Trofasthetens Sällsynthet
Trofasthet här går bortom tillfälliga goda gärningar. Det är en konsekvent, uthållig lojalitet. Det syftar på någon som är:
- Pålitlig när ingen ser
- Lojal i relationer
- Konsekvent i rättfärdighet, inte styrd av egenintresse
Denna egenskap är inte vanlig. Många kan göra en enstaka god gärning eller visa upp dygd, men få lever ut den karaktären över tid med uppriktighet.
📖 Psaltaren 12:2
“Hjälp, Herre; ty de fromma äro borta, de trofasta hava försvunnit bland människors barn.”

🔎 Självprövning & Självreflektion
- Självprövning: Förkunnar jag min egen godhet, eller lever jag ett liv i tyst, trofast integritet?
- Söka trofasthet framför berömmelse: Gud värderar konsekvens och sannfärdighet högre än karisma och självupphöjelse.
- Sann trofasthet prövas i svårigheter: En trofast man förblir lojal mot Gud, familj och sanning även när ingen applåderar honom.
- I relationer: Oavsett om det gäller äktenskap, vänskap eller församling bygger trofasthet förtroende, medan blotta ord kan bryta ner det.
Ställ dig dessa frågor i bön och ärlighet:
Skulle Gud kalla mig trofast, inte bara i tro, utan i handling, i kärlek och i lydnad?
“Hans herre sade till honom: 'Rätt gjort, du gode och trogne tjänare; du har varit trogen i det lilla, jag vill sätta dig över mycket. Gå in i din herres glädje.'” (Matteus 25:21)
Är jag samma person i det fördolda som jag verkar vara offentligt?
“De redligas ostrafflighet leder dem; men de trolösas falskhet fördärvar dem.” (Ordspråksboken 11:3)
Håller jag mitt ord, även när det kostar mig något?
“Föraktad är i hans ögon den förkastlige, men dem som frukta Herren äras han; han svär sig till skada och bryter det icke.” (Psaltaren 15:4)
När jag talar om min egen godhet, är det för att ära Gud eller för att upphöja mig själv?
“Låt en annan prisa dig, och icke din egen mun, en främmande och icke dina egna läppar.” (Ordspråksboken 27:2)
Är jag konsekvent i min trofasthet, eller vacklar den beroende på bekvämlighet eller uppmärksamhet?
“Så kräves nu av förvaltare att de må finnas trogna.” (1 Korinthierbrevet 4:2)

Söker jag erkännande för mina goda gärningar, eller är jag nöjd när bara Gud ser?
“Tagen eder till vara, så att I icke gören eder rättfärdighet inför människorna, för att bliva sedda av dem; eljest haven I ingen lön hos eder Fader, som är i himmelen.” (Matteus 6:1)
🔁 Relevanta Bibelhänvisningar
Ordspråksboken 28:20 – “En trofast man får mycken välsignelse; men den som hastar efter att bli rik bliver icke ostraffad.”
Lukas 16:10 – “Den som är trogen i det minsta, han är ock trogen i mycket; och den som är orättfärdig i det minsta, han är ock orättfärdig i mycket.”
Dessa verser bekräftar inte bara trofasthetens sällsynthet och värde, utan visar också Guds djupa glädje i den och Hans belöning för den.
💬 Sammanfattning
Gud imponeras inte av självutnämnd dygd; Han söker dem vars liv speglar tyst, stadig och lojal tro. Världen kan applådera stora ord, men Gud belönar den osedda hängivenheten.
Vi lever i en värld där människor är snabba att lova, långsamma att hålla; snabba att utlova, men långsamma att uthärda.
Alla vill ses som goda, men få vill vandra den smala, kostsamma vägen av trofasthet.
Trofasthet är inte glamoröst. Det är tyst. Det gör inget väsen av sig. Det visar sig när ingen applåderar. Det står fast när andra går sin väg. Det förlåter. Det ber. Det består.
“Men vem kan finna en som är trofast?”
Gud ställer fortfarande denna fråga. Inte för att Han inte vet svaret, utan för att Han vill att du ska svara med dina handlingar.
Vill du vara den trofaste mannen? Den trofasta kvinnan? Inte den som bara förkunnar godhet, utan den som lever den med orubblig hängivenhet?
Låt detta bli ditt hjärtas rop:
“Skapa i mig, Gud, ett rent hjärta, och giv mig på nytt en frimodig ande.” (Psaltaren 51:12)
I en värld som hungrar efter äkthet kan din trofasthet vara fyrtornet i någons storm.



🙏 Bön: “Gör mig trofast, Herre”
Käre himmelske Fader,
I en värld fylld av stolthet och självberöm kommer jag till dig i tyst desperation.
Lär mig att vara trofast när ingen ser på.
Förlåt mig för de gånger jag förkunnat min egen godhet
medan jag försummat den tysta lydnad du längtar efter.
Skapa i mig ett rent, heligt hjärta som värderar ditt bifall högre än människors applåder.
Gör mig stadig. Gör mig lojal.
Hjälp mig att stå kvar när det är svårt.
Hjälp mig att älska när det inte besvaras.
Hjälp mig att lyda när det kostar mig något.
Jag vill inte bara tala om godhet, jag vill leva den.
Gör mig till en du kan lita på.
Gör mig till en trogen tjänare, inte bara i ord utan i själens dolda rum.
I Jesu heliga och trofasta namn,
Amen.